....And I still love it!

Imorse (läs vid lunch när jag behagade vakna) bar det av mot simhallen. Förra träningspasset i bassängen var trots allt inte så dumt så med positiv inställning och en förhoppning om att dagens pass skulle bli lika roligt anlände vi till simhallen. Tyvärr skulle det visa sig vara långtråkigt, monotont och inte alls lika kul som jag kom ihåg det. 60 längder och lite bus blev resultaten av de 60 minutrarna som spenderades i simhallen. Tvivlar på att det blir någon träningsvärk imorgon men någon ynka kalori borde jag väl ha lyckats simma ifrån iallafall?! Kanske är det dags att klura ut någon ny träningsform att köra de tre kommande gångerna. Sen kommer jag förmodligen att tröttna. Har en känsla av att det kommer att bli många olika träningsformer om jag ska kunna fortsätta med någon slags regelbundenhet i träningen. För övrig är 3 träningspass på 2 veckor mer än vad jag har tränat totalt det senaste året.

Inte illa va?

Lönen för mödan blev en stunds relax i barnbassängen som har en betydligt behagligare temperatur....

Pampigt, helt klart!

Inatt har jag åkt kryssningsfartyg hela natten. Har kämpat med incheckningen i flera timmar (känns det som). Lyckades till slut checka in mig själv som last och köra på bilen i lastutrymmet. Jag måste sluta drömma så här. Jag känner mig aldrig pigg när jag vaknar....

....men en mysig miljö underlättar!

Nä, promenader är alldeles för monotona. Jag hinner tröttna redan innan jag har fått på mig skorna hemma i hallen....För övrigt bits mina löparskor. Jag får skoskav bara av att titta på dom. Det måste dock bli mer av denna vara om det ska bli någon mer shopping i framtiden. Just nu har jag gått i shopping-strejk...

Jag är expert på drömmar. Inte på vad dom betyder utan att drömma. Jag
Är ofta helt slut när jag vaknar efter att ha flängt runt en hel natt. Inatt har jag åkt tjej-vasan. 1 mil raksträcka var det, i snöstorm. Allt började med att jag gick in på banken och möttes av en kö utan dess like och alla var kvinnor. När det äntligen var min tur fick jag ett startnummer istället för det som jag ville fixa på banken. Jag är ju inte den som vill vara i vägen så ut till starrområdet och på med skidorna sen bar det iväg. 1 mil lååång mental kamp mot mjölksyran. Trots snöstorm och motvind så hade jag ändå hyfsad glid under skidorna. Efter 23 minuter gick jag i mål. Helt färdig i både kropp och knopp. När jag satt där i en snödriva och väntade på starten av riktiga vasan kom en kvinna fram och gratulerade mig. Hon menade att 4km i timmen är en topprestation. 4 km i timmen, det är faktiskt ganska nära sanningen och hur jag kunde räkna inom den felmarginalen i sömnen är jag rätt imponerad av själv faktiskt.

Nu behövs sisådär 8 timmars sömn känns det som.Utan vasaloppsansträngningar......

Eller ja, inte jag precis, men mitt fönster pryder baksidan på dagens tidning. De skriver med anledning av de vita skor som någon har donerat till mig. Tusen tack! Jag behövde faktiskt nya skor!

Blir inte livet lite roligare om man får dricka mjölk i vinglas?