Efter dagens läkarbesök har vi fått rådet att utesluta mjölkprotein. Det är då man borde tänka stackars barn men det är totalt omöjligt att inte tänka ännu lite mer på den stackars mamman. Barnet är lyckligt ovetande om vad han missar och jag gissar att han inte kommer att se några bekymmer med handlingarna framöver. Mamman däremot ska avvänjas från livets alla ätbara guldkanter, tvingas se ut som en innehållsförteckningsnörd på Ica och kommer att behöva tänka om helt när det gäller de gastronomiska upplevelserna här hemma. Ligger i sängen och känner abstinensen komma smygande redan innan jag har uteslutit något. Funderar starkt på att kliva upp när övriga familjen sover och baka en kladdkaka att avnjuta alldeles på egen hand tillsammans med ett stort glas iskall mjölk, en skål ranch-chips, en kanelbulle och ett paket glass. Lite som den sista måltiden fast som lightversion.

Idag har vi dessutom varit på vår första dagisfotografering (dagis,dagis,dagis!!!) Efter en evighetslång väntan bestämde sig lilleman för att ta en tupplur precis när fotograferingen skulle ske så det var bara att vända på klacken och gå hem igen utan foton. Oklart om det var fotograferingen eller tuppluren som inträffade vid fel tidpunkt men snacka om att bli snuvad på konfekten. Och i den ljudnivån. Jag som hade låtsas tycka att ljudnivån var helt okej i två timmar fast öronen höll på att trilla av. Kan man förresten ge bort tomma fotoramar i julklapp? Eller kanske skriva ut en liten lapp att sätta i "här var det meningen att det skulle sitta ett foto på barnbarnet men på grund av en oläglig tupplur är leveransen av fotot försenat ett år"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller alldeles för många att välja på? Skillnaden är marginell. Hur som helst så såg jag ett stjärnfall och hade chansen att önska mig nåt, drabbades av prestationsångest, kom inte på nåt och missade ögonblicket. Funderar på att revidera önskningstid...

... Vilket innebär nedräkning mot jul! Helt magiskt! I år tjuvstartar vi med julbestyren eftersom allting tar exakt 27 ggr längre tid med den lilla krambjörnen som hjälpreda. Hittills går just hjälpredandet sådär; vi samarbetar lite åt olika håll och...

Idag har väl inte riktigt allt gått som vi tänkt oss. Vi har: - sprungit omkring i lägenheten och ägnat oss åt skrikprevention och ätit frulle samtidigt. Bästa starten på dagen när blodsockret är i botten - hunnit träna på att "klappa fint" med...

Ligger i skrivandets stund nerbäddad i en säng som inte alls är lika skön som min och har hemlängtan. Semester är överskattat. Tacka ver jag hemmets lugna vrå ...

Denna avsaknad av sömn alltså. Vad ska man säga? Knepigt värre. Ännu knepigare blir det när övertröttheten infinner sig redan när vi kliver ur sängen. Halvdöd mamma och missnöjd övertrött unge är ingen bra start på dagen. Det börjar märkas så väl nu ...