I perioder och i fast sällskap tenderar åtminstone jag att förfalla en hel del. I perioder krävs det en extra ansträngning för att se piffig ut. Efter jobbet idag har jag shoppat nytt nagellack och inbillar mig att det ska få mig att se lite mer piffig ut. Eftersom jag är rätt otjejig över lag valdes två rosa kulörer....

För några veckor sedan gjorde jag en beställning på lookfantastic.com som i sin bekräftelse skrev att ordern skulle levereras till mig senast den 7:e februari. Well, time is ticking.... Senast om 1 timme och 45 min förväntar jag mig att posten knackar på min ytterdörr och levererar mitt paket. Jag förstår självklart att det inte kommer att hända och det gör mig irriterad. Jag är principfast och har man lovat något så får man se till att hålla det. Tomma löften innebär att man har förlorat min respekt.

Eller nja, shopping är väl att ta i, men jag har åtminstone gjort ett försök till shopping. Anledningen till att det stannade vid just försök beror delvis på att jag är en extremdålig shoppare men också att det inte finns några kläder som passar på mig. Dom ser jättefina ut på galgen men i provhytten ser det ut som en cirkuskostym. Inget man vill lägga pengar på med andra ord....

Hela idén med att uppdatera garderoben var att se hipp ut när vi åker till London och shoppa.

Det kliar lite i plånboken när man har en helt ledig dag mitt i veckan, det är svårt att förneka. Snön öser ner utanför fönstret och det är svårt att avgöra vad oddsen är att komma fram om man tar ut bilen idag. Att sitta fast i en snödriva låter inte som något roligt sätt att tillbringa en ledig dag på....

Äntligen har jag kommit till skott och fixat mitt livs första pass. Kvinnan på polisstationen hade förmodligen fler år på nacken än polisstationen (och ändå är den uråldrig) och självklart valde datasystemet att lägga ner precis lagom tills det var min tur. Signaturen hamnade utanför området på skärmen, på fotot tittar jag uppåt och jag lyckades åtminstone få ETT bra fingeravtryck. Frågan är om jag nånsin kommer hem igen med det passet...

Någonstans måste det ha skett en förväxling. Jag är en 25-årig tjej i en 78-årings kropp. Så om någon ser en 78-åring i en 25-årings kropp är jag intresserad av att reda ut ett och annat...
Nä då, skämtåsido, jag är däremot så extremt trött om dagarna trots god sömn nattetid och drabbas av vallningar i tid och otid. Låter som solklara klimakteriebesvär i mina öron. Nog för att jag har hängt med ett tag men kom igen!?! Sååå gammal är jag inte...semestern är efterlängtad!

Nu är jag less på det här bloggforumet. Förutom att jag har växt ifrån forumet så har teknikens utveckling sprungit ifrån bloggplatsen. Man kan blogga via mobilen, men det är med nöd och näppe. Ibland (ofta) laddas inläggen upp två gånger och någon "ta bort"-funktion är inte uppfunnen i mobilversionen så man får helt enkelt stå ut med dubbletterna tills man behagar logga in via webbversionen och radera skräpet. En annan urkorkad funktion som retar gallfeber på mig är det faktum att bilderna som laddas upp via mobilversionen bara kan laddas upp i ett enda format, nämligen som gigantiska foton. Alla bilder måste därmed redigeras från webbversionen.

Vore det inte så svårt att ta sitt pick och pack och flytta härifrån hade jag gjort det för länge länge sedan......

Hur vet man att man är på tok för ociviliserad för att kunna klassa sig som stockholmare? Jo, när man rynkar på ögonbrynen och undrar när maten ska serveras efter att ha ätit tapas, när man blir eld och lågor över att se en tv-kändis på stan och när man har så lite pondus att man själv måste väja för samtliga mötande gångtrafikanter på ett övergångsställe.

Jag är inte, kommer aldrig att bli och har ingen önskan om att bli stockholmare. Lantis duger bra....