Jag älskar programmet veckans brott! Inte så mycket för programiden i sig utan för att Leif GW är underhållande i sig själv. Programledaren försöker och försöker att styra honom genom programmets punkter och hålltider men han kör ändå alltid sitt eget race. Dessutom kan han inte låta bli att peta på sina glasögon som han maniskt flyttar mellan näsan och huvudet. Om man en gång har lagt märke till detta inser man komiken i det, det sker konstant under hela programmet. I dagens Aftonbladet fanns det till och med en artikel i ämnet. Riktigt så intresserad har jag aldrig varit men tydligen så finns det folk som för statistik över antalet gånger glasögonen förflyttats. Nåväl, roligt att fler än jag har lagt märke till hans karaktäristiska handlingar.

Det ÄR skillnad på kvinnor och män, på många sätt. Det är helt uppenbart att det gäller packning. Jag har packat allt jag kan packa, hunnit planera hur vi smidigast ska packa för att slippa packa om tidigt på morgonen och löst en massa andra praktiska frågor. Jag blir lugn av att ha läget under kontroll. Min sambo däremot har inte ens lyft rumpan från soffan än (och verkar inte ha några planer på det heller) än mindre börjat packa. Gissa vem som kommer att packa i vild förtvivlan medan jag sitter i bilen och gasar och skickar frustrerade sms?!

Jag har lite svårt för att sova borta. Inte för att kontrollbehovet tar över eller för att det är utanför komfortzonen utan för att jag helt enkelt inte vill dela döda hudceller och kvalster med andra. Det värsta som skulle hända under resan är att komma fram till ett sunkigt hotellrum med ofräsch säng. Då lovar jag att jag kommer att gråta en skvätt. Planer har funnits på att packa ner täcke och kudde men jag tror inte att det skulle vara varken politiskt korrekt eller speciellt praktiskt. (Kom ihåg att jag skrev det här om jag blir sjuk ;0) )

Hur sjutton ska man kunna skatta sina egna prestationer? Och i förhållande till vadå? Hur man presterar idag i jämförelse med igår? I förhållande till grannen kanske? Vad är förresten en bra prestation? Bra prestation utifrån vems perspektiv? Vems tolkning gäller?

Ibland önskar jag att jag hade satsat på en karriär som höjdhoppare. Tänk vad simpelt det hade kunnat vara att mäta prestationerna då. "Nä, idag gjorde du ett uselt jobb. Hela 2 cm sämre än igår". Eller "Grymt jobbat! Idag är du 1 cm bättre än igår!"
Konkret som bara den!

Idag var jag nog 2 cm sämre i höjdhoppsmått prestationsmässigt än igår. Igår lyckades jag prestera en promenad efter jobbet. Det måste ha varit värt ett par cm...

Passet har äntligen kommit fram från sitt gömställe. Två arbetspass kvar sen flaxar vi iväg på våran minisemester. Packlistan är skriven (förstås) och väskan redo att packas. Väl framme i London gäller det att få ut maximalt av de få dagar vi ska vara där. På planeringen finns towern, London eye och en hel drös med vaxdockor. Dessutom ska det shoppas och avnjutas afternoon Tea. Alla förslag på vad man inte får missa under en helg i London tas tacksamt emot!

Ett pass har under mystiska omständigheter försvunnit under de senaste månaderna. Hela familjen är engagerad i en omfattande skallgångskedja.

Skämtåsido, MITT pass är fixat men min sambos verkar ha gått upp i rök. Spännande! Kanske slutar det hela med att han får stanna hemma och sköta markservicen medan jag roar mig i london

Är inte måndagar lite extra tunga att kliva ur sängen på?
Hur som helst så har det varit en helt okej måndag; jag unnade mig sovmorgon, blev ägare till mitt livs första pass och för första gången på väldigt länge höll jag fingrarna i styr och skippade gofikat. Jag är lite av gofikarnas konung. Allting blir så mycket roligare med en liten biskvi eller varför inte en liten semla till kvällskaffet precis före läggdags! Himla gott och fantastiskt dumt! Ovanornas värsting och helt klart en av mina värsta olater.

Apropå passet. Vem sjutton är tjejen på passfotot? Sådär gammal är inte jag! Aldrig i livet! Det måste ha varit något fel på passautomaten, ungefär som med vissa speglar som lägger på 10 kg....

Ägnade några sekunders tankeverksamhet åt att analysera den reklam som finns här på bloggen. Jag kan se reklam för bokus, viktväktarna, iphone-vantar, viktminskningspreparat....

Det vore himla intressant att få prata lite med den som har valt ut reklamen och få höra motiveringen till varför just den här reklamen hamnar på just min blogg.

Nu är det bara dagar kvar till den efterlängtade semestern och resan till London. Jag är planeringsmänniska och kommer att vara extremt stressad över packning och biljetter tills jag känner att jag har koll på läget.

Idag har den perfekta resväskan införskaffats, en svart enkel på hjul. Hur mina saker ska få plats i den är för mig en gåta och av någon outgrundlig anledning gick jag med på att dela väska med min sambo. Jag inser att er kan ta en vecka innan packningen går i lås....

När vi jagade väskor på stan passade jag på att smita in i några affärer för att spana på vårens trender. 99% av innehållet i min garderob är svart. Det överensstämmer knappast med vårens trender som går i pastellfärger och millitärgrönt. Eftersom jag alltid är sen att köpa nya trender lär jag väl kila runt i pastellfärgade stickade tröjor till nästa vinter. Jag shoppade faktiskt en blus idag (om än motvilligt) som är grön. 299kr på lindex och himla fin! Självklart fanns den i svart också och självklart var villkoret att köpa den gröna att jag även fick köpa en svart, så nu har jag två såna här: