Idag har jag ägnat hela dagen åt att storstäda. Garderoben är rensad, källaren städad och allt bråte bor numera i en container på återbruket. Underbart! Tänk vad mycket sk*t man samlar på sig. Det är utan tvekan roligare att bära hem det än att köra iväg det till återbruket.

På eftermiddagen har jag påskpyntat. I år slopar jag björkriset och kör på kvistar av körsbär istället. Med lite tur och massor av kärlek blir det vita körsbärsblommor på kvistarna såsmåningom. Jag är inte känd för att vara någon mästare på blommor men en knippe grenar borde till och med jag klara av. Även fjädrarna är utbytta i år. Jag gillar när inredningen är sparsmakad. Hellre få fina saker än många billiga saker högt och lågt om ni frågar mig!

Så här blev mitt påskris. Hur ser era ut?

Som ni ser så älskar jag tulpaner. Tillvaron blir så mycket trevligare med lite färska snittblommor. Perfekt nu till våren!

Även om jag inte är världens bästa sopsorterare eller någon stjärna på att tänka miljösmart kan jag inte låta bli att imponeras av fenomenet Earth hour. Under en timme hjälps människor i hela världen åt för att bidra till en bättre framtid. En eloge till manifestationens grundare som har lyckats befästa idén över hela jordklotet. Förutom att vara en maffig manifestation har earth hour en speciell plats i mitt hjärta. Den här kvällen för två år sedan möttes min och min sambos blickar för första gången och nånting fantastiskt tog fart. Jag är så lyckligt lotta och som en klok man en gång sa; "störst av allt är kärleken"

Igår var jag alltså på vm-kvalet. 50 000 personer är helt klart en hel del när man klumpar ihop dom på samma geografiska område. Friendster arena var otroligt pampig, men pausen räckte inte ens till att plöja igenom kön till toaletterna. Att köa för att köpa nånting att förtära insåg vi ganska snart att det inte var någon idé om man inte ville komma tillbaka in i arenan lagom till matchen var slut.

Matchen i sig var ingen större sensation. Kanske århundradets mest händelselösa match.

Jag är cafemysarnas mästare och anser själv att jag är väl bevandrad bland guldkornen i cafe. Är för tillfället nerlurad i ett iskallt valv i gamla stan med löftet om högkvalitativt cafemys. Eller hur?! Vad fick man? En knaperstekt smörgås levererad av en kille som knappast var torr bakom öronen, ett fuskdiskat glas och en helskum bohemisk miljö. Cafe dox är med andra ord inget jag rekommenderar. Välj stället mittemot istället, det kan knappast vara sämre.

Nu när våren hänger i luften kände jag för att göra mig av med den gamla (och om jag ska vara ärlig, urfula) bloggdesignen. Från fjortis till... ja vadå? Nåt fräscht och ljust!

Nån gång, när jag vinner onödigt mycket på lotto, ska jag investera i en proffsig systemkamera, gå en fotokurs, ta massor av fina bilder på allt och inget och dela dom med er. Eftersom jag sällan spelar så är chansen dock inte vidare värst stor....

Appropå spel, imorgon blir det fotboll i form av vm-kval på plats i friends arena. Eftersom biljetterna har varit slutsålda sedan länge och vi köpte de sista som släpptes så har vi platserna längst upp, närmast taket. Vi kommer förmodligen inte ens att se planen utan kikare men vi är åtminstone på plats och supportar laget! jag hoppas verkligen inte att Irland får sin vilja igenom och får spela utan tak för då kommer vi inte bara att se dåligt, vi kommer även att bli stelfrusna eftersom vi sitter halvägs till månen.

Vad tror ni? Har vi någon chans att vinna mot Irland?

Idag är det ju som bekant vårdagjämning. Jag måste säga att jag hade väntat mig nånting helt annat än denna snö och kyla idag. Lite falsk marknadsföring är det allt...
För övrigt har det varit en helt vanlig dag, varken mer eller mindre. Det märks dock att vintern börjar ta ut sin rätt nu. Energinivåerna är verkligen i botten redan vid lunchtid och kroppen skriker efter sol. Förmodligen borde man boosta kroppen med lite "konstgjorda" vitaminer såhär års men jag är lite skeptisk mot att knapra i mig sånt. Spontant känns det inte helt okej att proppa i sig sånt som man inte med 100 % säkerhet vet att man har brist på. Naturligt är alltid bäst, åtminstone tror jag det. Tur att det snart är vår!

Puh! Jag har hittat en själsfrände i Pia Sundhage. Jag trodde att jag var den enda felkonstruerade kvinnan på jorden. Jag passar verkligen inte i kvinnliga kläder och frisyrer. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker, jag ser aldrig kvinnlig ut och jag är definitivt inte bekväm när jag försöker. Skönt att inse att det finns en okvinnlig kvinna till!

Det är faktiskt nästan så illa att jorden håller på att gå under. Våran kära kaffemaskin protesterar nämligen hej vilt och sätter sig på tvären allt vad den kan genom att läcka ut en massa vatten på köksbänken varje gång man försöker pressa fram en kopp kaffe. Den har bokstavligt talat gått i strejk. I egenskap av sambo till en kille som dricker hinkvis av kaffe dagligen ser jag detta som en stor kris för relationen. Kaffebrist är aldrig aldrig någonsin något bra för relationerna!