Kan inte förstå vart minuterna, timmarna och dagarna tar vägen. Tiden rusar fram i 120 och känslan av att inte hänga med verkar vara konstant. Snart är det jul igen. Känns som det bara är nån månad sen sist.

 Undrar förresten om det är positivt eller negativt att se fram emot något längre fram i tiden? Det måste ju vara ett bevis på att man inte uppskattar nuet. Det kan ibland kännas som det handlar om att hitta "morötter" att se fram emot för att orka med vardagen. Undrar när man ska inse att alla sekunder och minuter som passerar faktiskt är livet. SÅ gammal blir man nog aldrig........

Är precis hemkommen från den årliga julfesten på jobbet. Gröt och skinksmörgås i all enkelhet, precis som jag gillar det allra bäst. Det är komiskt hur samtalen går när man trycker in en flock kvinnor i samma lokal. Självklart är det kackel i hönsgården. Varje höna hackar på sin tupp. "Tänk att min man, han kan aldrig.......!" eller "tänk att de aldrig lär sig!". Det vore hemskt roligt att vara en fluga på väggen under en julfest på en mansdominerad arbetsplats.

En annan tanke som slog mig var hur traditionsbunden man faktiskt är. Buffébord, är du galen?! Vi har minsann dukat fram maten på köksbänken alla tidigare år så det så.  Nej, det är bäst att köra på gamla rutiner, för annars..... Ja annars vadå?????

Funderade en sväng på hur gammal jag faktiskt är och kom fram till snart 23 år. 23 år! Det är ju helt galet?! Vad hände med åren? Tänker på alla saker jag inte har gjort, men även på saker som jag gjort men vet att jag aldrig mer kan göra om. Tiden är helt klart ett obekvämt fenomen. Hur man än gör så kan man inte dra i handbromsen.

Jag kan få panik över all tid jag slösar bort på vardagliga saker när jag faktiskt skulle kunna bocka av listan med saker att göra innan jag....... (du vet). Att se frihetsgudinnan tex.

Vill man ens bocka av en sån lista? Vad händer om man lyckas bocka av allt? Vad händer om man förverkligar alla sina drömmar? Kommer det då att vara lika kul att drömma? Vad skulle då sätta guldkant på vardagen? Hur vet man att det man vill göra ens motsvarar de förväntningar som man har? Tänk om allt bara blir en besvikelse?Det kanske är drömmandet som ÄR huvudattraktionen i livet och inte alla dyra resor till exotiska platser?

*Skratt* Usch vad sentimenalt det blev nu då?! Jag menar bara att vad mycket tid man slösar på helt meningslösa saker. Att fundera på hur mycket tid man slösar bort tex.... Helt galet! Måste genast sluta med det!

ÄNTLIGEN!   Julstämningen kom som ett brev på posten. Allting blev genast mycket roligare! Äntligen händer det något, även i den här lilla staden.

Oklart hur mycket snö det egentligen har kommit under dagen. Helt klart mer än EU-standard. Mätte 25 cm vid 15-snåret och snöandet verkar inte ha nån plan på att upphöra än på ett tag.

Visst är det bökigt med alla lastbilar som står kors och tvärs fastkörda. Även det faktum att man måste gräva ut bilen efter arbetsdagens slut. Men vad gör väl det?! Det verkar bli en vit jul!!!!!!!!

Har haft en toppenhelg! I fredags blev det julbak med pepparkakor och lussekatter. Som vanligt när jag bakar så blir det tokigt. Hälften av ingredienserna glöms att handlas och de övriga hoppar ner i degbunken i fel ordning och fel mängd. Jag måste verkligen sluta att baka....

Resultatet blev dock jättemumsigt! Inte alls torrt, trots att kesellan var en av de grejer jag glömde att köpa.

Igår var det dags för det årliga kyrkobesöket. Var och tittade på enköpings lucia med stjärngosse och tärnor. Väldigt stämningsfullt. Tanken slog på när jag såg de unga tjejerna " Jag blir aldrig lucia". Jag blir aldrig ens tärna nån mer gång. Och jag som avskyr saker som sker för sista gången..... *skrattar*

När jag skulle slå på vattenkranen för en stund sedan hände något ytterst märkligt. Det kom inget varmvatten. Jag provade förståss igen, och igen, precis sådär som man gör när man är säker på att det som brukar hända ska hända. Inget varmvatten kom....

Visst är det väl sjukt hur man tar saker för givet och ser det som vardag när andra människor bara drömmer om det?

Jag är verkligen urkass på att tanka!

Jag skäms!

Jag  ser alltid till att planera in det sent på kvällen eller jätte tidigt på morgonen när jag är ensam på macken. Ibland skiter sig dock planeringen och jag tvingas göra det samtidigt som alla andra (känns det som). Igår var ett sånt tillfälle. När jag anlände till macken var det såklart fullt vid alla pumpar och jag fick ställa mig i kö. Självklart blir det ledigt vid en pump på fel sida så att jag blev tvungen att köra frivarv runt för att komma med tankarlocket på rätt sida. Vad händer då? Jo bilen bakom tror att jag åker därifrån och snor min pump innan jag hinner runt. GAH! Jaja, snäll som jag är väntar jag tålmodigt på nästa chans. När nästa bil åker kör jag in halvägs innan jag märker att en annan bil har gjort samma sak från andra hållet. Jag stirrar ilsket på den andra föraren som stirrar tillbaka med samma ilskna blick. Till slut vinner jag dock fighten och han backar undan.  När jag väl hade tankat färdigt kunde jag inte stänga locket. Åh vad pinsamt. Hoppade in i bilen och körde därifrån för att stanna på en lugnare plats och fixa det. Puh vilken pärs!

Vaknade imorse och insåg att allt inte bara var en dröm.....

Huset, som inte ens är värt att kallas pepparkakshus, står kvar på sin plats och hånler mot mig. Jag tror att det har nåt lurt i tankarna. Minsta lilla jag petar på det så är jag övertygad om att det kommer att hoppa i tusen bitar, bara för att jävlas med mig.....