Vad har ni för er ikväll?

Själv sitter jag, som så många kvällar förut, framför tv:n. Vissa kvällar tittar man, andra inte. Ikväll är en sån där kväll när sorlet är viktigare än innehållet och tankarna befinner sig flera mil bakom tv-skärmen. Jag har kommit på en sak, och jag gissar att det låter både ynkligt och banalt, men vet ni vad? Jag är inte odödlig (!?!) och det gör mig både frustrerad och skräckslagen.

Hittills har jag nog faktiskt trott det, eller åtminstone intalat mig det. På sistone har jag drabbats av en enorm rädsla inför framtiden, vilka vägar livet kommer att ta och framförallt under vilka omständigheter det kommer att sluta. En del har stora batterier som gör att klockan tickar länge, andras klockor slutar ticka betydligt snabbare. Alldeles för snabbt. Oavsett vilket sorts batteri min "klocka" har så tror jag aldrig att jag kommer att känna att det är okej eller ens acceptabelt.

Den senaste tiden har jag kommit på mig själv med att försöka jaga tiden, eller åtminstone dra i handbromsen. Alla de där sakerna man vill se och uppleva, alla minnen man vill hinna samla ihop, alla människor man vill möta...alla saker man vill uppnå, dessa drömmar man vill förverkliga...

Och nej, jag är inte sjuk, har inte slagit i huvudet och jag har inte varit med om något katastrofalt. Det är bara ren och skär ångest inför dagen då allt tar slut. En slags åldersnoja deluxe....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller alldeles för många att välja på? Skillnaden är marginell. Hur som helst så såg jag ett stjärnfall och hade chansen att önska mig nåt, drabbades av prestationsångest, kom inte på nåt och missade ögonblicket. Funderar på att revidera önskningstid...

... Vilket innebär nedräkning mot jul! Helt magiskt! I år tjuvstartar vi med julbestyren eftersom allting tar exakt 27 ggr längre tid med den lilla krambjörnen som hjälpreda. Hittills går just hjälpredandet sådär; vi samarbetar lite åt olika håll och...

Idag har väl inte riktigt allt gått som vi tänkt oss. Vi har: - sprungit omkring i lägenheten och ägnat oss åt skrikprevention och ätit frulle samtidigt. Bästa starten på dagen när blodsockret är i botten - hunnit träna på att "klappa fint" med...

Ligger i skrivandets stund nerbäddad i en säng som inte alls är lika skön som min och har hemlängtan. Semester är överskattat. Tacka ver jag hemmets lugna vrå ...

Denna avsaknad av sömn alltså. Vad ska man säga? Knepigt värre. Ännu knepigare blir det när övertröttheten infinner sig redan när vi kliver ur sängen. Halvdöd mamma och missnöjd övertrött unge är ingen bra start på dagen. Det börjar märkas så väl nu ...