Direktlänk till inlägg 29 juli 2012
På måndag är det sista chansen att tacka ja till högskoleutbildningarna. Är det inte lite lustigt att detta måste göras även av studenter som redan är mitt uppe i ett program. Nä för man kan ju ha hoppat på ett program och läst kurspsketet som ingår i ett år men sen fått för sig att man vill skippa en kurs utan att ta studieuppehåll. Eller vadå?! Går man ett program så gör man väl?! Då får man väl läsa de kurser som ingår om man vill ha en examen? Vill man göra sitt eget "program" hoppar man väl aldrig på ett färdihkomponerat program från början och då söker man ju enstaka kurser från termin till termin. Om dom nu utgår ifrån att man har börjat läsa på ett program men tänker hoppa över varannan kurs, varför måste man då ansöka omstudieuppehåll?
Jag tycker att dom får bestämma sig, antingen får dom anta att man ansöker om studieuppehåll om man vill ha det ELLER tacka nej till en kurs och utebli ifrån den. Både och känns som typisk svensk skrivbordsbyråkrati....
Yes, jag är en av dom som läst ett år på ekonomprogrammet men som dom ändå tvivlar på om jag verkligen vill ha min plats på de kurser som ingår. Eh....nej nej, jag bara snor platsen för någon annan för att jävlas, för att jag inte har nåt bättre för mig!?!!
*inte alls bitter*
Eller alldeles för många att välja på? Skillnaden är marginell. Hur som helst så såg jag ett stjärnfall och hade chansen att önska mig nåt, drabbades av prestationsångest, kom inte på nåt och missade ögonblicket. Funderar på att revidera önskningstid...
... Vilket innebär nedräkning mot jul! Helt magiskt! I år tjuvstartar vi med julbestyren eftersom allting tar exakt 27 ggr längre tid med den lilla krambjörnen som hjälpreda. Hittills går just hjälpredandet sådär; vi samarbetar lite åt olika håll och...
Idag har väl inte riktigt allt gått som vi tänkt oss. Vi har: - sprungit omkring i lägenheten och ägnat oss åt skrikprevention och ätit frulle samtidigt. Bästa starten på dagen när blodsockret är i botten - hunnit träna på att "klappa fint" med...
Ligger i skrivandets stund nerbäddad i en säng som inte alls är lika skön som min och har hemlängtan. Semester är överskattat. Tacka ver jag hemmets lugna vrå ...
Denna avsaknad av sömn alltså. Vad ska man säga? Knepigt värre. Ännu knepigare blir det när övertröttheten infinner sig redan när vi kliver ur sängen. Halvdöd mamma och missnöjd övertrött unge är ingen bra start på dagen. Det börjar märkas så väl nu ...